Armageddon

Solen vändes i mörker och månen i blod. Eldklot från himlen slog ner på jorden. Människornas ögon lyste av skräck. Nattens ryttare kom med mörka ärenden. Stjärnor miste sitt sken, en efter en. En farsot svepte fram som en dimma över allt liv. Gräset törstade efter daggen, för den fanns ej mer. Hagel stora som snöbollar föll ner från skyn. Krigare sändes ut över alla nationer, men dom kom aldrig hem igen. Tjock rök från Babels torn förgiftade luften från norr till söder och från väster till öster. En man med svart kappa och en käpp gjord av diamanter drog fram över världen. Överallt där han gick fram vissnade trädens löv och markens blommor blev svarta som kol. Livet i haven vittnade om döden. Hatet tog makten över tiden. Marken bävade över vad som skulle komma. Bergen skrek av rädsla. Aldrig någonsin förr hade människorna skådat ett sådant mörker. Allt som fanns till, höll på att gå om intet. Jordens invånare såg uppgivna ut, men fanns det verkligen inget hopp kvar?!