Tänker tillbaka på året som gått och blickar framåt mot det nya året

Jag funderar på året som snart är slut. Och försöker summera året i mitt liv. Det har varit både bra och dåligt. Som alla andra år med andra ord. Jag har tagit tag i saker som inte varit bra i mitt liv. Men sedan fallit tillbaka igen. Och återigen tagit tag i det.

Så jag har gjort mig av med sånt som inte är bra för mig i mitt liv. Men samtidigt finns frestelsen att falla tillbaka igen. Blir ledsen när jag tänker på alla mina misslyckanden, inte bara på dom i år, utan också på massa misslyckanden i mitt liv. Känner sorg över det. Blir så ledsen när jag tänker på det. När jag var yngre så trodde jag att jag var en ganska god människa.

Men efter att ha lärt känna mig själv mer och mer under åren, så har jag upptäckt att jag inte är den goda människan som jag trodde att jag var. Jag ville vara en god människa som ung och jag vill fortfarande vara en god människa. Men det går inte så bra. Blir nästan tårögd nu när jag skriver om detta. Det onda och goda strider hela tiden inom mig själv.

Ibland vinner det onda och ibland det goda. Jag vet inte vad jag vill ha sagt med detta. Tror att jag bara behöver skriva av mig lite. Snart är det iallafall ett nytt år. Nya möjligheter, men samtidigt också en risk att inte ta till vara på dom nya möjligheterna. Känns som jag pressar mig själv och tänker att det är nu eller aldrig nästa år. Känner mycket kamp inombords. Men jag känner också ett visst hopp.

Vet inte om ni förstår vad jag menar eller kan känna igen er i mina känslor och tankar. Men jag hoppas det gav dig något iallafall. Hur nästa år blir återstår att se. Men jag tror att det hänger en del på hur vår inställning är, om vi är positiva eller negativa. Men det är mycket lättare sagt än gjort. Jag vill önska dig allt gott dom dagarna som är kvar i år och hela nästa år.

Tänker tillbaka på året som gått och blickar framåt mot det nya året

Jag funderar på året som snart är slut. Och försöker summera året i mitt liv. Det har varit både bra och dåligt. Som alla andra år med andra ord. Jag har tagit tag i saker som inte varit bra i mitt liv. Men sedan fallit tillbaka igen. Och återigen tagit tag i det.

Så jag har gjort mig av med sånt som inte är bra för mig i mitt liv. Men samtidigt finns frestelsen att falla tillbaka igen. Blir ledsen när jag tänker på alla mina misslyckanden, inte bara på dom i år, utan också på massa misslyckanden i mitt liv. Känner sorg över det. Blir så ledsen när jag tänker på det. När jag var yngre så trodde jag att jag var en ganska god människa.

Men efter att ha lärt känna mig själv mer och mer under åren, så har jag upptäckt att jag inte är den goda människan som jag trodde att jag var. Jag ville vara en god människa som ung och jag vill fortfarande vara en god människa. Men det går inte så bra. Blir nästan tårögd nu när jag skriver om detta. Det onda och goda strider hela tiden inom mig själv.

Ibland vinner det onda och ibland det goda. Jag vet inte vad jag vill ha sagt med detta. Tror att jag bara behöver skriva av mig lite. Snart är det iallafall ett nytt år. Nya möjligheter, men samtidigt också en risk att inte ta till vara på dom nya möjligheterna. Känns som jag pressar mig själv och tänker att det är nu eller aldrig nästa år. Känner mycket kamp inombords. Men jag känner också ett visst hopp.

Vet inte om ni förstår vad jag menar eller kan känna igen er i mina känslor och tankar. Men jag hoppas det gav dig något iallafall. Hur nästa år blir återstår att se. Men jag tror att det hänger en del på hur vår inställning är, om vi är positiva eller negativa. Men det är mycket lättare sagt än gjort. Jag vill önska dig allt gott dom dagarna som är kvar i år och hela nästa år.

Döden

Döden är en port som leder in till evigheten.

Döden är en resa till det osynliga.

Döden är starten till något nytt.

Döden är inte slutet.

Döden är fortsättningen på ditt liv på andra sidan.

Döden behöver du inte frukta om du tror på Gud.

Saknar dig

"Att sakna någon människa så mycket att de gör ont i hjärtat, är minst sagt inte lätt. Att sakna någon människa som inte längre finns i detta livet , är minst sagt sorgligt för själen. Att sakna någon människa som man älskat så länge man kan minnas, men som inte går att få tillbaka, hur mycket man än vill, är minst sagt jobbigt"

Utseendefixering

Det är många som är utseendefixerade. Man vill se så bra ut som möjligt. Plastikoperationer blir allt vanligare. Det går åt en hel del pengar till smink, parfym, kläder, smycken, tatueringar, hår och naglar m.m. Många tränar på gym för att få en vackrare kropp. Jag säger inte att det är fel att träna på gym för att må bättre. Men det kan gå till överdrift ibland.

Det ytliga har blivit viktigare än insidan. Jag menar inte att alla som bryr sig om sitt utseende tänker så här. Men jag tycker att det verkar som att utseendet blir alltmer viktig och själen mindre viktig. Men egentligen vet vi ju alla insidan är viktigare än utsidan. Jag tror att en orsak till att man fokuserar så mycket på sitt utseende beror på att man mår dåligt på insidan. Eller att man har dåligt självförtroende. Jag tror att hela samhället skulle vinna på om vi börjar fokusera mer på själen än vad vi gör idag. För själen är minst lika viktig som kroppen.

Självklart ska vi fortsätta äta rätt och träna på gym m.m. Men om vi bara fokuserar på hur vi ser ut och hur kroppen mår, så riskerar vi att tappa bort vår själ. Det vackraste hos en människa hittar man på insidan. Du är inte i första hand ditt utseende. Du duger precis som du ser ut. Det viktigaste är din inre skönhet. Du kan se hur snygg ut som helst, men ändå sakna en vacker själ. Det är själen som visar vem du är. Så vårda inte bara din kropp, utan vårda din själ också.

Från döden till livet

"Jag säger er sanningen: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han drabbas inte av domen utan har gått över från döden till livet."
Johannesevangeliet 5:24

Mår du dåligt?

Är du sjuk eller mår psykiskt dåligt? I så fall vill jag be till Gud för dig. Gud kan göra dig frisk. Gud kan läka dina inre sår. Skriv en kommentar här på bloggen eller så kan du gå tillbaka till Facebook och skriva ett meddelande till mig, om du vill att jag ber för dig.
Ta chansen!

Till dig med självmordstankar

Jag skriver till dig ikväll som funderar på att ta ditt liv. Du är värd så mycket mer än självmordstankar. Jag vet hur det kan kännas att ha självmordstankar. Men jag är medveten om att det kan kännas på olika sätt för olika människor.

Hur som helst så är jag glad för att jag fortfarande lever. Jag är tacksam att jag inte valde att lyssna på självmordstankarna. Och jag tror att även du kommer vara glad och tacksam i framtiden över att du inte tog ditt liv. Glad och tacksam över att du istället kämpade vidare. Jag tror verkligen att du kommer känna glädje och tacksamhet senare i livet över att du fortfarande lever.

Men jag känner inte dig och jag vet inte varför du mår dåligt. Men jag hoppas och tror att du väljer att stanna kvar här i livet.

Vetenskap och tro

Jag har läst en bok som handlade om vetenskap och tro. Den är skriven av en vetenskapsman som var ateist men som blev kristen. Han forskade med kartläggningen av människans DNA. För honom blev det ett bevis på att Gud finns. Men big bang och evolutionsteorin då... Jo enligt Francis S. Collins som författaren till boken heter, säger att det egentligen inte finns någon motsättning mellan det och en tro på Gud. Enligt honom så startade Gud big bang och Gud har använt sig av evolutionen för att skapa allt liv på jorden. Flera frågor som jag har haft, fick jag svar på i hans bok. Mer om det en annan gång kanske. Nehä, nu blir det snart tacos och tv. 

Vad är lycka?

Vad är lycka egentligen? Ja, det kan man fråga sig. Om du frågar 10 människor vad lycka är, så lär du få 10 olika svar. För mig är lycka att vara glad. En glädje som går på djupet. Man kan vara lycklig för många olika saker. Men all lycka har ett slut. Antingen under vårt liv. Kanske din livspartner dör eller ditt företag börjar gå dåligt, eller att du får en sjukdom som består livet ut och som påverkar hela din vardag, eller något annat som dämpar lyckan. Även om du är lycklig hela livet så tar ju all lycka slut när du dör. Då måste du lämna allt det som gör dig lycklig i livet. Men, det finns en lycka som aldrig tar slut.... Lyckan som man kan få från Gud. En lycka som finns där i hjärtat alltid, även när livet stormar. Och när du dör fortsätter lyckan i all evighet. I ett evigt liv som endast Gud kan ge dig. Den lyckan ger dig även en trygghet och en inre frid som inget annat i den här världen kan ge. Många tror tyvärr att det här med Gud bara är en saga. Men pröva själv att söka Gud, så kommer du märka att han finns. Men du måste söka honom med ett ärligt hjärta. Hör gärna av dig till mig om du har några frågor om detta. Skriv i så fall en kommentar här på bloggen eller gå tillbaka till inlägget på Facebook och skriv där.
Lycka till med lyckan!

Fredagen den 7 april

Jag satt på en buss upp till Stockholm. Jag var på väg till en hårdrocksfestival i Sollentuna. När det var cirka en timme kvar till Stockholm, så läser jag på Aftonbladets app att det har troligtvis skett ett terrordåd mitt i centrala Stockholm. Tankarna börjar snurra i huvudet. Jag berättade för ett ungt par som satt framför mig på bussen. Killen utbrister: "Du skojar". Men när dom förstår att det är allvar så börjar dom försöka få tag på släktingar som kan befinna sig i närheten av terrordådet.

Den hemska nyheten sprider sig i bussen och efter en stund vet alla vad som hänt. Även om bussen var på väg till Stockholm city så behåller alla lugnet på bussen. En kille gick fram och började  prata med busschauffören. Men busschauffören kan inte svenska och engelskan verkar inte så bra heller. Åtminstone verkar han inte förstå allvaret i det som hänt, för när vi närmade oss Stockholm så fortsätter han att köra in mot city som planerat.

Dessutom började det gå rykten om att någon hade skjutit med vapen vid fridhemsplan, men som sen visade sig osanna. När bussen kom fram till södra delen av Stockholm så började folk gå fram till busschauffören och fråga om han kunde släppa av dom på söder. Och det gick busschauffören med på. Dom flesta valde  att gå av, men några valde att sitta kvar på bussen. Jag var en av dom som valde att sitta kvar och åka med in till city. Men det var ett av mina svåraste beslut jag tagit i mitt liv hittills.

Om jag gick av på söder så skulle jag inte hamnat i city. Men eftersom det fanns ett rykte om att någon hade skjutit på fridhemsplan, så tänkte jag att om jag går av bussen på söder så riskerar jag att bli skjuten. Det kändes tryggare att vara kvar i bussen. Dessutom hade en medpassagerare pratat med sin syster som är polis och jobbade i city som hade sagt att man "säkrat" cityterminalen och t-centralen. Och av två dåliga val tyckte mannen också att det var lite säkrare inne i bussen än att vara ute på gatan. Så jag satt kvar på bussen och några till. På vägen in till city så tänkte jag att dom borde ha sparrat av, så man inte kunde åka ända fram till cityterminalen. Men det hade dom inte gjort. Så bussen gick ända fram till cityterminalen.

Det var ganska mycket folk när jag klev av utanför cityterminalen. Dom flesta såg ganska lugna ut. Då hade det gått drygt en timme efter terrordådet. Jag såg flera poliser. Det var öppet in till cityterminalen, så jag gick in för att kolla om det gick några tåg. Men nästan på en gång som jag kommit in fick jag syn på en polis och som ropade till mig: "Ut härifrån på en gång". Så jag skyndade mig ut. Jag gick fram till en polis. Hon stod på ett ställe där man hade spärrat av vägen. Jag frågade henne om det går några tåg. Jag hade nämligen hört någon säga att tågen hade börjat gå igen. Men hon svarar: "Det går inga tåg och om jag var er så skulle jag springa härifrån så långt bort som möjligt."  Och så pekade hon bort mot där lastbilen hade kört in i Åhléns och sa att det kan smälla där borta när som helst och även här där vi står sa hon.

Så jag började gå bort därifrån direkt. Efter att gått någon minut får jag syn på ett ställe som ser ut som ett café, men som senare visar sig vara ett företag som säljer kaffeautomater. Jag såg att det var  ganska många människor därinne. Jag bestämmer mig för att gå in där för det kändes tryggare att vara inne någonstans än att vara ute på gatan. Men dörren var låst. Men det stod en person  innanför dörren som låste upp och öppnade  till mig. Dom som jobbar där var väldigt vänliga och bjöd på frukt, kaffe, godis och läsk. Jag satte mig ner och väntade på att få mer information om situationen och började fundera på hur jag skulle kunna ta mig till Sollentuna som ligger norr om Stockholm.

Efter 1-2 timmar så har min fru sett på Facebook att det fanns en familj i en lägenhet, en liten bit därifrån jag befann mig, där mamman i familjen är en bekant från Bankeryd som varit med i samma kyrka som mig. Jag får också veta att en vän från Bankeryd som numera bor i Malmö är på väg till den lägenheten. Jag blir erbjuden att komma hem till dom. Jag får veta att min vän ska få skjuts från lägenheten till Kista. Kista ligger inte så långt ifrån Sollentuna. Så jag bestämmer mig för att gå till lägenheten för att få chansen att kunna åka med till Kista. Det tar cirka en kvart att gå ditt.

När jag kommer dit har dom precis ätit tacos. Eftersom det fanns mat kvar så fick jag äta där. Jag hade bara ätit frukost, en banan och lite godis på hela dagen. Så jag var jättehungrig. Så det passade perfekt med tacos då. Då var klockan någonstans mellan 19:00 och 20:00. Min vän var i Stockholm för att han hade jobbat en vecka där. Han kände den familjen som vi hade hamnat hos. Min vän skulle vidare till hotellet i Kista där han bodde. Mamman i familjen skulle åka till sitt arbete men var snäll och skulle skjutsa min vän till Kista först, och jag fick följa med också. Hon visste att det var köer på den närmaste vägen från Kista till sitt arbete, så hon tog en omväg för att komma fortare till sitt jobb. Och på den omvägen ligger Sollentuna. Så hon släppte av mig i Sollentuna och därifrån tog det knappt 5 minuter att gå till den lokalen där festivalen jag skulle på var. Hon blev min räddande ängel den kvällen.

Hade jag bara kommit cirka en halvtimme senare till lägenheten så hade jag missat skjutsen. Så det var helt otroligt hur allt löste sig så bra. Det kändes som en saga alltihopa. Jag var visserliggen bara glad att jag var oskadd och levde. Så det var bara ett plus att jag kunde komma till festivalen den kvällen som planerat. Jag missade inte så mycket heller av festivalen. Ett av dom banden som jag hade sett fram emot mest, trodde jag att jag missat helt eftersom jag kom försent. Men festivalen var också försenad pga terrordådet, så när jag kom ditt så höll det bandet fortfarande på att spela. Så jag hann att vara med på slutet av den konserten.

Sen när festivalen var slut den kvällen så hade pendeltågen börjat gå igen. Så jag kom fram till mina vänners hus, där jag skulle sova. Familjen var bortrest, men var snälla och lånade ut sitt hus till mig den helgen. När jag kom dit så slog jag på tvn och tittade på nyheterna om det hemska terrordådet. Då brast allt och jag började gråta jättemycket.

Dagarna innan jag skulle resa så valde jag mellan två bussar. Om jag hade valt den andra bussen som gick tidigare, så hade jag troligtvis varit i city när terrordådet hände. Det hade säkerligen varit ännu jobbigare. Och kanske hade jag till och med gått på Drottninggatan när det hemska hände. Jag kommer aldrig glömma den dagen.

En försmak av det eviga

Solstrålen lyser innerligt in i mitt sinne. Den ger mig glädje på djupet. En försmak av det eviga.

Ge inte upp din dröm

"Gud ser din dröm. Gud ser din längtan. Gud ser dina tvivel. Och Gud ser att du håller på att ge upp. Men ge inte upp. Fortsätt drömma och dröm till och med ännu större. Våga ta ett steg framåt. Gud går med dig. Våga tro på drömmen. Gud ska uppfylla den."

Du kommer övervinna ångesten

Ångesten har ingen makt i ditt liv.

Ångesten äger inte dig. 

Ångesten kommer aldrig vinna över dig.

Du är inte slav under ångesten. 

Du kommer övervinna ångesten. 

Du är starkare än ångesten.

Säg till ångesten att försvinna ur ditt liv! 

Säg till ångesten att den ska ge sig i väg nu på en gång.  

Säg till ångesten att du kommer vinna kampen mot den.

Jag hoppas att du ska bli fri från ångestens boja. 

Jag hoppas att du ska börja må bra igen.
Jag hoppas att du ska få en glädje som aldrig tar slut. 

Viktigt meddelande

"Jag knackar på din dörr. Du känner inte mig, men jag känner dig. Jag har känt dig från begynnelsen. Jag har stått länge och knackat. Men du öppnar inte. Jag vill så gärna besöka dig. För jag älskar dig. Jag vill bli din bästa vän, nu och för evigt. Du tror inte på mig. Det är jag ledsen för. Men jag tror på dig. Jag vill ge dig en framtid med en djup glädje. En glädje som inte den här världen kan ge utan endast jag. Om du missar mig så missar du livet. För jag är livet. Jag är även vägen. En väg som leder till evigheten hos min fader.Det finns så många lögner i denna värld. Tro inte på allt som sägs om mig. Låt mig själv visa vem jag är. Jag är den eviga sanningen. Jag knackar på ett tag till. Öppna snälla. Du kommer inte ångra dig. Du kommer älska mig. Jag kan fylla din tomhet som du känner djupt i ditt hjärta. Jag offrade mitt liv för din skull. Öppna dörren och ge mig en chans. Jag vill ge av min kärlek till dig. En kärlek som aldrig tar slut. Jag älskar dig mer än vad du någonsin kan ana."
/Jesus

Du är unik

Du är fin. Helt unik. Din själ andas skönhet. Dina ögon utstrålar kärlek. I din atmosfär mår jag bra. Din godhet känns på flera miljoners mils avstånd. Du är helt underbar. Med dig med på livets hav, blir resan trygg.  Bara du ger mig inre frid.

Edens lustgård

Vi människor strävar hela tiden mot ett bättre liv. Dom första människorna Adam och Eva levde i början av sina liv i Edens lustgård, där var deras liv perfekt, ett liv utan bekymmer och besvär. Men sen kom synden in i deras liv och dom blev utkastade från Edens lustgård, och med det kom bekymmer och besvär in i mänskligheten. Sen dess har människan strävat att komma tillbaka till Edens lustgård och ett liv utan bekymmer och besvär. Välfärden står oftast högst upp på agendan hos dagens människor, för vi vill ha ett liv utan bekymmer och besvär. Men hur bra välfärden än blir så kommer vi aldrig att kunna komma in i Edens lustgård igen, för den dörren är stängd av Gud. Men när vi tar emot Jesus i våra liv så öppnar Gud dörren till evigheten istället och vi får evigt liv i himlen, ett liv utan bekymmer och besvär!

Idag lever vi

Gårdagen går ej att ändra på. Morgondagen har ännu inte kommit. Men den här dagen har vi möjlighet att påverka. Idag kan vi göra dom rätta valen. Hur vi väljer idag har också påverkan på vår morgondag. Fel val idag kan få ödesdigra konsekvenser senare i livet. Gör vi rätt val idag, så ger det oss ett positivt övertag på morgondagen. Idag lever vi och kan därmed  påverka oss själva, vår omgivning och vår värld. Världen behöver dig och mig. Vem du än är, så är du behövd idag, för idag lever vi.

Ge aldrig upp

Ge aldrig upp, för bortom ångesten väntar inre harmoni.
Ge aldrig upp, för efter tårarna föds glädje.
Ge aldrig upp, för när rädslan tar slut finns bara trygghet kvar.
Ge aldrig upp, för det finns bara en av dig och du är ovärderlig.
Ge aldrig upp, för bakom hopplösheten finns ett liv fullt av hopp.
Ge aldrig upp, för du är älskad för den du är. 

Fri

Mörkret var totalt och jag var där inne. Men så kom ett starkt ljussken och krossade mörkret. Ljuset vann och gjorde mig fri.

Att kliva ut i det okända

Att kliva ut i det okända, kan ibland vara nödvändigt för att kunna växa. Att göra det där som du aldrig har gjort förut kan göra att du utvecklas. Att klara av utmaningar gör dig starkare. Att gå igenom svårigheter är tufft, men efteråt kan det vara till en hjälp att hantera andra svårigheter i livet på ett lättare sätt. Att våga göra något man är rädd för kan skapa ett bättre självförtroende. Att visa sig svag är en styrka. Att vara människa är alltid ett lärande.

Din bästa tid ligger framför dig

Du är inte din depression. 

Din ångest är inte ditt rätta jag

Ledsenheten speglar inte din personlighet. 

Oron du känner är inte ditt rätta tillstånd. 

Din rädsla säger inget om vem du är. 

Tvångstankarna är inte du. 

Kännslorna som säger att allt är kört, är inte sanna. 

Dina tankar som viskar att du inte duger är lögner. 

Ditt mörker ska inte vara för evigt. 

Det bästa i livet ligger framför dig. 

Du kommer gå starkt ur detta. 

Snart ska du få glänsa mest av alla. 

Kram 

He died to set me free

Jag ligger i soffan och lyssnar på musik. Sångaren sjunger om Jesus. "Ransomed for my release. He died to set me free. Oh how amazing is my Saviour's love for me." Texten gjorde mig glad och tacksam. Hoppas dom orden gör dig glad också. Om du inte känner Jesus, så vill jag bara säga att det är inte försent för att lära känna honom. I vilket fall som helst så känner han dig. Han vill ha gemenskap med dig. För han älskar dig! Att tro på Jesus är inte en religion, utan det är en relation. Ta chansen att börja lära känna Jesus. Jag tror inte att du kommer ångra dig.
Gud välsigne dig!

Ett liv fullt av kärlek

Vänner!

Livet är mycket kort. Materiella saker och pengar är inget att leva för. Det finns något mycket större än så. Du vet inte hur länge du har kvar på denna jord... Jag talar lika mycket till mig själv angående detta.

Lev för nära och kära, ensamma, svältande, sjuka, människor som mår dåligt, släktingar, grannar, vänner, arbetskamrater, dina husdjur (om du har några). Lev för kärleken. Lev inte bara för dig själv, utan lev också för andra människor.
Lev för Gud (om du tror att han finns).

När jag har levt färdigt mitt liv önskar och hoppas  jag att jag har gjort en positiv skillnad i människors liv. Och att jag har gjort saker som har ett evighetsvärde.

Kära vänner, fånga det som är meningsfullt och värdefullt i livet. Lev ett liv fullt av kärlek. 

Män mot våldtäkter, Kvinnovåld och sexslaveri

Jag har startat en sida på Facebook som heter Män mot våldtäkt, Kvinnovåld och sexslaveri. Jag blev inspirerad av en man som jobbar med att kvinnor inte ska bli sexslavar. På ett av hans inlägg på Facebook,  skrev jag att det var sorgligt att det inte var så många män som skrev kommentarer på den tråden. Då skrev en kvinna att pappor borde ställa sig på Sergels torg och protestera mot Våldtäkter. Då kände jag att jag skulle starta en sida för män som visar sitt motstånd mot sexslaveri m.m. Tyvärr verkar det vara mest kvinnor som bryr sig om detta ämne. Finns självklart män också som visar att dom är emot sexslaveri, Kvinnovåld och våldtäkter. Men jag tror det behövs många fler män som visar sitt stöd för kvinnor och barns rättigheter. Inte bara i Sverige utan även i andra länder. Om du tycker detta är viktigt får du gärna gilla och dela min sida vidare. Här är webbplatsen till sidan: https://www.facebook.com/SGET777/

En solig lördag

Hej vänner.

 Har vaknat upp till en solig lördag. Skönt att få vara ledig efter en veckas jobb. För er som inte vet så jobbar jag på en Hjälpmedelscentral. Jag jobbar på lagret. Där plockar jag hjälpmedel som ska ut i länet till brukare. Jag tar också emot gods, kör truck, lägger upp nya lagerplatser, gör inställningar på rullstolar. Men som sagt var är jag ledig idag.

 Min fru och två barn är bortresta. Dottern spelade beach - handboll cup igår i Åhus. Så dom är där. Jag jobbade ju igår, så jag kunde inte följa med. Men jag kunde se lite via webben. Såg när dottern gjorde ett mål. Det var kul att se.

Så idag är det bara jag och katterna hemma. Vi har två katter. Dom är bröder. Dom heter Bosse och Bonus. Jag ligger fortfarande kvar i sängen. Skönt att bara ligga och dra sig. Men jag börjar längta ut till solen. En kopp kaffe på morgonen i solen är aldrig fel. I eftermiddag ska jag träffa min kära kompis Magnus. Vi ska spela frisbeegolf. Det ser jag fram emot.

 Jag är glad och tacksam för den här nya dagen i mitt liv. Jag riktar mitt tack till Gud. Ja, jag tror verkligen på alvar att Gud finns. Han ger mig glädje och frid i hjärtat. Det är mycket i livet som ger mig glädje. Och det är jag tacksam för. Men den glädjen Gud ger är unik. Jag kan känna mig trygg i livet på olika sätt, men Guds frid ger den största tryggheten.

Jag läste en bok nyss som handlade om vetenskap och tro. Den är skriven av en vetenskapsman som var ateist men som blev kristen. Han forskade med kartläggningen av människans DNA. För honom blev det ett bevis på att Gud finns. Men big bang och evolutionsteorin då... Jo enligt Francis S. Collins som författaren till boken heter, säger att det egentligen inte finns någon motsättning mellan det och en tro på Gud. Enligt honom så startade Gud big bang och Gud har använt sig av evolutionen för att skapa allt liv på jorden. Flera frågor som jag har haft fick jag svar på i hans bok. Mer om det en annan gång kanske. Nehä, nu får jag försöka ta vara på denna dag. Kaffet och solen väntar.
Ha det gött.

Sluta döma, gnälla och prata bakom ryggen

Vi behöver mer förståelse för varandras olikheter, bakgrund och livsöden. Min erfarenhet är att vi dömer varandra alldeles för fort, för ofta och för hårt. Vi ska inte döma varandra överhuvudtaget. Det är så lätt att se andras fel och brister men missa sina egna. Ofta dömer vi andra för att vi själva har stora fel och brister.

Det är alltid lättare att ge sig på andra än att ta tag i sina egna problem. Och så länge vi tänker på hur alla andra beter sig fel så skymmer vi sikten för våra egna fel. Vi går runt och stör oss på andra människor utan att tänka på hur vi själva beter oss. I Sverige är vi experter på att se andras fel och strunta i våra egna fel. Tänk om vi skulle börja göra tvärt om istället. Försöka tänka på hur vi själva beter oss gentemot andra människor och sluta slösa energi på att gå runt och störa sig på andra.

Alla har vi fel och brister. Ingen är perfekt. Alla har vi olika uppfostran, olika påverkan av arv och miljö, vi har olika personligheter och vi har gått igenom olika saker i livet. Därför tänker vi så olika och värdesätter saker så olika. Vi kan inte och ska inte fodra att andra ska vara som vi själva är. Vi ska heller inte tänka att jag vet minsann bäst. Ibland vet vi inte bäst även om vi tror det.

Allt dömande leder ofta till massa gnäll och skitsnack. Istället för att slösa energi på att gnälla och prata bakom ryggen på varandra, så borde vi berömma och uppmuntra varandra. Beröm leder till positiv energi. Och om det finns något som gör oss sura eller arga på någon, så är det mycket bättre att vi tar det direkt med den personen det gäller istället för att prata bakom ryggen. Att prata bakom ryggen är oschysst och inte ok. Man har ingen chans att förklara sig eller försvara sig själv när någon pratar bakom ryggen. Gnäll leder till tråkig stämning och psykisk trötthet. Gnäll smittar av sig. Därför borde vi sluta gnälla. Jag är heller inte perfekt när det gäller allt detta. Jag behöver också bättra mig. Det finns mycket att säga om detta. Men det får räcka för denna gång.
Ha det gött!

Hel igen

Jag går ensam på livets stig. Det är mörkt bakom mig, framför mig och över mig. Jag vet inte vart stigen leder.kanske till ett ljusare ställe eller kanske till ännu mer mörker. Visserligen kan det knappast bli mörkare än vad det är nu. Känner värk i benen, fryser och så trött. Det är helt tyst på stigen.

Ingen människa verkar bry sig om att jag går här. Jag vet hur länge jag gått, men vet inte hur långt det är kvar att gå. Kanske tar det plötsligt slut i ett stup. Tankarna plågar mig där jag går i mörkret. Värst är tankarna om ensamheten, men också tankarna om ovissheten om vad som händer längre fram på stigen. Kanske möter jag ett monster som vill göra slut på mitt liv. Men just nu känns det som om det vore ett monster i mitt huvud.

Det var ljust när jag började vandra, men det har varit mörkt väldigt länge nu. Och än ser jag inget ljus längre fram. Det känns så meningslöst att gå i mörker som inte verkar ha något slut. Men plötsligt hör jag en röst långt borta i mörkret som säger: "Du, fortsätt gå. Ge inte upp. En bit längre fram kommer du får se ljus igen. Och under din fortsatta vandring går jag med dig. Och även om du inte ser mig i mörkret så är jag nära dig. Så ge inte upp".

Jag blev glad av orden jag hörde och genast blev det lite enklare att gå framåt. Men jag gick dag ut och dag in. Nu borde väl ändå ljuset komma tänkte jag. Men tiden gick och mörktet fortsatte att hålla ett stadigt grepp om mig. "Hallå",  ropade jag till rösten. "När kommer ljuset?" Men jag fick inget svar. Det var helt tyst. Jag började tvivla. Hade jag inbillat mig det jag hade hört. Var det bara en röst i mitt huvud?! Eller var det en lögnare. Jag fortsatte trots allt att gå men kände mig helt slut nu. Jag skrek ut i den mörka ensamheten: "Jag orkar inte längre". Och så föll jag ner på mina knän.

Nu ger jag upp tänkte jag. Orkar inte längre. La mig helt platt mot märken med ansiktet neråt. Snälla, låt livet ta slut nu sa jag tyst för mig själv med gråten i halsen. Men just då helt plötsligt lyser hela himlen upp. Jag lyfter blicken och ser ljuset. Och framför mig ser jag en människa som sträcker sina armar mot mig och säger: "Nu är mörkrets tid i ditt liv förbi. Nu väntar en ljus framtid för dig". När han sagt detta hjälper han mig upp och omfamnar mig. Och äntligen känner jag mig hel igen.

Om du...

Om du är ledsen önskar jag att någon torkar dina tårar. Om du har ångest hoppas jag att den försvinner och aldrig mer kommer tillbaka. Om du är sjuk så önskar jag att du blir helt frisk. Om du är glad, så kan du göra någon annan människa glad idag.

Solen lyser i mitt hjärta

Vet inte vad jag ska skriva. Men känner inspiration att skriva något. Det regnar utanför fönstret idag. Solen gömmer sig bakom alla moln. Mitt liv har varit molnigt många gånger. Dom där fruktansvärda tjocka svarta och kompakta molnen som skymmer livet. Som inte låter glädjen komma fram. Molnen som försöker hålla dig borta från ljuset. Dessutom finns det dom dagarna i livet som tårarna rinner ner på kinderna som regnet från himlen. Hur många tårar finns det bakom ögonen?! Nån gång måste dom väl ändå ta slut. Eller? Ibland känner man sig nedslagen som om man har träffats av blixten. Hur ska man kunna resa sig igen när man till och med är under botten. Instängd i ett vakuum där det inte äns finns luft. Luften tar liksom slut i hela livet. Andnöden gör en svag och orkeslös. Jag behöver luft nu skriker jag ut i tomma intet. Men som tur är så finns solen bakom molnen. Även om den inte syns eller känns väldigt långt bort. Så är den där. Så kan det kännas med Gud ibland. Han är så tyst, långt borta och han syns inte. Finns Gud verkligen?! Men bakom tystnaden lyssnar han på oss. Rätt var det är så spricker det upp i molntäcket och solen strålar igenom igen. Och man upplever att Gud är närmare än någonsin förut. Det är ljusare och värmare igen. Denna text kom väldigt spontant. Hoppas den kan ge dig nått. Även om det är grått ute nu så lyser solen i mitt hjärta idag. Hoppas den gör det för dig med.
Allt gott tills nästa blogg.

Mirakler händer på riktigt!

Jag har precis läst ut min pappas bok som handlar om hans liv. Den var både spännande och intressant. I detta blogginlägg vill jag berätta om mirakler som min pappa har varit med om. Min pappa är 22 år äldre än min mamma. Och när dom ville gifta sig så var pappas svärmor emot detta till en början pga åldersskillnaden.

Då bad min pappa till Gud om ett tecken. "Om vårtan på min hand försvinner i natt så ser jag det som ett tecken från dig Gud att jag och Kerstin ska gifta oss". Nästa dag när han kollade efter på handen så var vårtan borta och han blev mycket glad. Men han ville ha ett tecken till... Han hade en vårta på andra handen också. Så han bad Gud om samma tecken igen. Och dagen efter var den vårtan också borta.

Men när min pappa tittade ut genom fönstret den morgonen i maj så ser han att det snöar ute. När han kom ut på gatan på väg till jobbet så mötte han grannen som sa "det snöar". Min pappa tänkte att om jag hör tre personer säga idag att det snöar så är det ett klart svar från Gud att jag och Kerstin har hans välsignelse att gifta oss. Och grannen hade ju redan sagt det, så nu återstod två personer.

På tåget på väg till jobbet så kliver det på en man som säger "det snöar". Men när min pappa ska gå av tåget så har det slutat snöa och himlen är klarblå. Min pappa blir besviken på sig själv som inte nöjde sig med två tecken från Gud. Nu verkar det som att det sista tecknet inte blir uppfyllt.

På jobbet är pappa nedstämd. Men när han går in med post till poliskommissarien så stod fönstret öppet på rummet och fullt av post som låg på skrivbordet virvlade upp mot taket och singlade ner i ett sakta tempo på grund av korsdraget, som blev när min pappa öppnade dörren. När Polismannen ser detta skrattar han och säger "det snöar".

 Det var tre mirakler/tecken från Gud, som min pappa har varit med om. En anan gång kanske jag berättar om fler mirakler från min pappas liv. Själv var jag med om en häftig grej den dagen när terrordådet i Stockholm hände. Det kommer en blogg om det snart. Tills dess önskar jag dig allt gott.